Bland spöken och gastar

Halloween gick igen för en tid sedan och spred skräck på flera håll i bygden. Bland annat i Hån, där skrämseltaktiken åter vann gehör och lockade över 1 200 besökare att ge sig ut i mörka skogen på den omåttligt populära och spöklika vandringen.

Byalaget i Hån har en skrämmande förmåga att tjusa publiken med sitt läskiga uppträdande i halloweentider. Den populära vandringen genom skogen där kusligheter uppenbaras när mörkret faller på har lockat tusentals besökare genom åren. Redan under premiäråret 2016 drog arramanget över 300 vandrare och nu, efter uppehållet under coronaåren, når attraktionskraften rekordnivåer. Inte mindre än 1 235 personer traskade ut och trängdes bland spöken och gastar i årets upplaga av de åtrådda hemskheterna, nästan lika många som under rekordåret 2022. Rosmarie Johansson är den verkliga eldsjälen bakom arrangemanget.

-Det blev väldigt lyckat och vi är jättenöjda. Intresset är stort och med fin respons och många besökare verkar ju vandringen vara uppskattad.

Energigivande

Brinnande eldar, mystiska ljud, dunkla föremål, ruggiga scener som utspelas kusligt förförande och spöklika varelser som utan förvarning dyker fram ur mörkret. Och vem vågade sig på att beställa från spökbaren i den gråkalla kvällen under fullmånens stillatigande sken. Att bli skrämd är något som tycks locka och dra. Theodor Espelund Sande och Emil Knoph Huse var två som gick genom spökskogens skräckblandade förtjusning, men blev de rädda?

-Nej, det var inte så farligt.

Kanske mera skrämmande då i den senare varianten av vandringen under kvällen när spökandet tilltog och otäcka figurer blev alltmer påträngande.

Aptiten på skrämsel blev kanske mättad, men en tugga från grillen eller från serveringen med sötsaker som häftigt dekorerade bakverk såg också ut att smaka bra hos vandrarna vid målet efter skräckfärden. Ett mera fridfullt och närande inslag med kraft att stärka och åter inge mod. Det kan nog behövas. För energin svävar ju fritt i skogen och kan försvinna på mystiska vägar när det spökar i Hån.

Text och foto
Ove Albertsson